In the political world of today the discussion of Just wars are very present, since the international law and the UN Charter provides certain rules about when it is justified to go to war (jus ad bellum) and how a justified war should be conducted (jus im bello). The discussion about jus ad bellum and jus im bello derives from the theory of Just war. Both in international law and the Just war theory, focus is on interstate wars were the actors are two sovereign states. Since the end of the Cold War there has however been a change in the way wars are conducted. From interstate to intrastate warfare, where the government in most cases no longer has the monopoly over the warfare.According to these facts, my conclusion is that the Just war theory has to expand and incorporate a focus on the human rights in order to be able to meet the new standards of the new wars.

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

In this study our aim is to display a series of possible mechanisms which operateswithin the regions and societies were child soldiers were frequently andextensively used in combat tasks. Our study is based on the assumption thattoday's peace-building strategies are inadequate to describe certain problemsfaced by many post-conflict countries, especially in Africa. We argue that largeformations of child soldiers will, if not properly and immediately addressed, causeserve and structural problems in society, gravely hampering growth andinstitutional capacity. The Issues of Post Traumatic Stress and societal insecuritybrought on by the use of child soldiers poses a serious threat to society as a whole.In this study we use Uganda as an illustrative case to describe the mechanisms atwork..

Uppsatsen behandlar hypotesen om att mänskliga rättigheter blivit en normre-gim som kan utgöra en legitim grund för militärt våld. Genom att se på traditio-nella sätt (realistiska, folkrättsliga och teoritraditionen om rättfärdiga krig) att skapa legitimitet knyter vi an till den aktuella världssituationen där mänskliga rät-tigheter spelar en allt större roll. Uppsatsen diskuterar även vad mänskliga rättig-heter som legitimitetsargument innebär, såsom en möjligtvis konditionerad suve-ränitet, och ett omvärderande av FN:s roll i världen, och de problem som uppstår i förhållande till dessa. Vidare frågar vi oss huruvida mänskliga rättigheter kan ut-göra svepskäl för att rättfärdiga annars illegitima krig. Vårt empiriska fokus ligger på NATO:s intervention i Kosovo och den USA-ledda invasionen av Irak..

Uppsatsen består av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans inställningar till en koreansk återförening, samt dessa inställningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori används för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina ställer sig direkt negativa till en koreansk återförening, främst av säkerhetspolitiska och maktpolitiska skäl. Hegemonen USA är i teorin positivt men i har praktiken inte någon policy. Främst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehålla maktbalansen.

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte är löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien är en Protracted Social Conflict, får vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgå. När dessa är tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella fredsbyggandestrategierna, vilka inte är tillräckliga i en sådan komplex konflikt. Detta framförallt på grund av att de traditionella fredsbyggandestrategiernas mål snarare är att bygga en liberal markandsdemokrati snarare än fred. För att komma till en lösning krävs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta är dock något som måste ske frivilligt och på folkets egna premisser..

This essay is built upon the thoughts of Joseph S. Nye concerning power, and the different ways of exercising that power. The characteristics of Nye's theories are the thoughts about the second face of power, or what he describes as the soft power. The essay seeks to examine what kind of power the US has been in their work for non-proliferation and democracy promotion in the Middle East. It also seeks to find what it is that makes the US to choose to exercise the specific powers.

Konflikt och vad som definieras som en våldsam konflikt är en central fråga i freds och konfliktforskning, men det är också en fråga som inte behandlas. Generellt definieras en våldsam konflikt som en konflikt enligt definitionen av Uppsala University Conflict Database med 1000 dödsoffer per år.Den här uppsatsen försöker titta på andar aspekter än den begränsade definitionen, genom att applicera Johan Galtungs konfliktmodell på ett fall som inte accepteras som en våldsam konflikt under definitionen av 1000 döda per år, nämligen Konflikten mellan Kina och Tibet. Galtung menar att det finns olika former av våld och att en för ensidig fokusering av det fysikiska eller direkta våldet begränsar uppfattningen av konflikten och att det gör att samhällsstrukturer uppfattas som fredliga trots att de har uppvisar flera andra icke fredliga..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

This essay is aimed at exploring how governments inclination to adhere to international human rights law develops in the wake of interstate conflicts. It examines how human rights in Eritrea and Ethiopia has developed after the war in 1998-2000 by examining the historical background to the war, and reviewing country reports from United States State Department and Amnesty International between 2001-2005.The result of the paper shows that Eritrea's adherence to human rights suffered setbacks, and that some of these happened due to the aftermath of the war. Ethiopia also had some lesser setback primarily due to internal turmoil. The essay concludes that states adherence to human rights in postconflict situations depend on if the war severely weakened the state, in which case the state becomes more repressive in order to cling to power..

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s säkerhetsråd utfärdat ett mandat. Kriget kritiserades hårt av många länder, bland annat Frankrike, Tyskland och även Sverige.Den svenska lagen säger att vapenhandel inte får bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men får bedrivas om det finns säkerhets- eller försvarspoli-tiska skäl till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett värde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men då USA är bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hårt slag mot försvarsindustrin att förlora en så stor handelspartner..

This essay tries, in different levels, to explain and create a deeper understanding for the phenomena ?private security companies?. By using Mary Kaldors theory about new wars, I will come to the conclusion that the insecurity that these wars create is an important part in understanding the emergence of a security need that these private security companies can provide. Later I investigate and explain howthe neoliberal privatization policy that is spreading through the world today has laid ground for development of the private security industry. When I have answered these questions I analyze how the private security companies can affect the state, war and peace both positively and negatively.

Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan påverka konflikter. Vi försöker framhäva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstår i motsats till samarbete. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förståelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan även till viss del resursknapphet i största allmänhet, eftersom vattenbrist ingår som en komponent i den diskursen.Vi berör de två mest etablerade teorierna, som även är sina motpoler, cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar på hur och vad det är som gör, i det här fallet, vattenbrist, till ett problem.Vår uppsats innehåller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.

Trafficking är ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhället. Given den transnationella karaktären hos problemet, krävs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning på trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet är vitalt för att få ett slut på den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn på problemet, föreslår olika åtgärder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt än till samarbete. Dessa organisationer ställer vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att få sina röster hörda..

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.